torsdag 11 februari 2016

Hej skrivlust.


Skrivarlusten har endast infunnit sej en liten sketastund,ja ungefär så
lång tid som det tog för mej att öppna datorn & logga in sen poff borta.

Nu har jag legat med konstant huvudvärk i 4 dagar ,igår kom ett sånt
galet ontanfall så jag trodde nästan att jag var tvungen att åka till sjukan
för att få nåt kadunder för det kändes som om att huvudet skulle gå sönder.
Lyckades till slut pilla i mej mina migräntabletter,hitta en ställning där det
bultade minst & satt så i en timma sen var det borta...
Inte en tillstymmelse till värk.
Det märkligaste huvudvärk/migränanfall jag någonsin varit med om i
hela mitt liv.
Kanske var det nån slags urrensning,,jag vet inte men skönt att inte ha
ont mer & att energin kom tillbaka.

2015 var ett blandat år med många frågetecken & känslor.
Händelser & mys.

Hanen & jag firade 7 år tillsammans,6 års förlovning & 5 årig bröllopsdag.

Firat Theos 11 årsdag,,,,,,
11 år han var ju nyss liten

Även firat Mammas 77 årsdag, Pucka 1 år, Pixie 5 år, Tomas 50 år &
några giftermål =)

Fick vara med om en solförmörkelse i Mars.

Genomförde  ` Att leva med cancer ´som var väldigt bra för mej & oss

`Kultur på recept´ som gav mej sysselsättning & nya vänner, vi ses fortfarande
1 gång i veckan & hittar på div aktiviteter,,kärlek & respekt.

En rehabvecka på Lydiagården i Höör, en underbar vecka även där 
hittade jag kvinnor som jag har kontakt med.
Vi delar erfarenheter,känslor,tankar iom det vi gått igenom.
Puschade, rådgav & skrattade ihop.

2 Mcträffar blev av,,,
Haskas på Öland med Ankan i vassen Å kroppkakor
Slagg Mc Västervik blev spontant men lka kul för de.

Dagny gick igenom med blankt papper & Hanen inhandlade
en Chopper,,,,,
YES som även jag kan köra !!!

Syrran & Patric blev husägare på landet & vi blev med V70.

En helg med Theo i Stockholm, premiär för honom. 
Min älskade man tyckte att klart grabben måste åka till Stockholm!
Det blev väldigt lyckat & Theo nöjd.

Varit rockhustru på ett antal spelningar med Adopted Steak,
Lisa Ekdahl avnjöts i Malmö.
AC/DC avnjöts i Stockholm

Lyckades få ihop en Bitchkväll i Ankboet.

Återträffade Lotta som jag inte träffat på ojojoj måååånga år, blevo även
kräftskiva hos Lotta & Cliffe.

Avstämplat ett antal läkarbesök, dr samtal, rehabsamtal, papper att 
skicka,mediciner.
Mammografin blev ua även detta år !!!!

Jag har gått igenom en tsunami av känslor,tankar,tårar,frustration detta år.
Stora funderingar om Vem är jag ?
Hur gör jag för att må bra?
Vad är jag värd?
Gör jag rätt?
Gör jag fel?
Vad tycker andra om mej?
Vad tycker jag om andra?
Vad är nästa mål?
Vad är kul?

Jag har en massa människor runt mej i livet,ett fåtal vänner,
 en stor knippe drös kompisar,
en ännu större knippe drös med bekantar.

Under många år har jag försökt att få en tillhörighet här  för vem
vill inte ha någon att tillhöra , att göra skoj ihop med, att få stöttning av,
ha någon som försöker att förstå, tycker om mej för den knas jag kan vara .
Speciellt där jag är nu då jag inte själv vet vem jag är, för jag är inte den
som jag var för 5 år sen, inte ens den jag var för 1 år sen.

Cancern, PST  & det som blev runtomkring med  andra har påverkat mej massor
har jag insett, ja Å hur jag hanterar det ändras för varje månad.

Grubbleri är något jag är expert på.

Jag har tagit mod till mej och gjort ett antal ställningstagande.

När jag gång efter gång fått ångerst & varit tvungen att inta medicin för att
träffas då har jag betalat ett aldeles för högt pris av mej själv.
Att vara osäker på om jag passar, om någon bryr sej,om jag egentligen 
är önskad eller är det bara för att!
Frågorna kan bli hur många som helst.

Då jag mår som jag mår kan jag inte alltid bestämma när det är något
som händer för allt hänger på dagsformen, jag har fått ställa in så 
mycket under dessa åren för att Ågren kommit på besök, jag har helt
enkelt mått skit.

Jag kan inte tvinga mej till något om jag inte har någon styrka vid min 
sida som stöttar, någon som pressar på bra vis.
Med Robban kan jag oftast bestiga berg för han sr oftast på mej innan
jag själv är medveten om att en panikattack är på gång.

Ni som råkat ut för den berömda väggen, PST, sjukdom, längre 
sjukkskrivning mm vet vad jag skriver om...
Jag tar tyvärr längre tid på mej att "komma tillbaka" men har upptäckt att
stressa mej gör att det bara blir sju resor värre.

Så även om mitt ställningstagande gjorde att jag blev något mer ensam
så har jag åtminstonne inte betalat mer av mitt mående.
Läka och gå vidare.
Nu ska jag "bara" undvika att bränna mej igen.

Viktigast för mej är ju jag trots allt.



Jag väljer att plocka godbitarna i fruktkorgen, ni som ger mej energi.

Nu är det på G med arbetsträning så jag får igång huvet, prova nåt nytt.
Bra handledare, bra läkare, underbar försäkringskvinna.
Mina fantastiska vänner  som stöttar, tror & berömmer det är 
ni som gör att jag går sakta men säkert framåt.



Nu ska jag använda min energi till bullbak =)

Hejdåposs!