tisdag 19 januari 2010

I husfruns tecken,,,

1
Uj uj idag har Ankboets egna hemmafru *L* varit i farten...
Hade ju bestämt för enn långt tag sen att jag skulle frosta ur
frysen med handen på hjärtat så har jag inte gjort det en enda
gång sen Februari 2007 =¤
1
Välbehövligt,,,
1
Har definitivt bestämt att när jag blir stor,,,DÅ ska jag ha en
självavfrostande frys för fy vad drygt det är,,hua!
Men skulle jag vara hemmafru så ,,,
1
Tvättning stog oxå på agendan även den stora maskinen...
det ena med det andra..ska jag tvätta mattor, ja då bör jag
kanske vaska av golven oxå & ska jag vaska av golven, ja då är
det ju lika bra att damma oxå=)
Så nu är tvätten tvättad & vikt, lägenheten dammad, golven
dammsugna & vaskade, toaletten städad & frysen utfrostad!
Ett gott dagsverke om jag får säga det själv!
Är otroligt sugen på praliner nu men nä, 2 kg är borta så då får
det inte bli några praliner möjligtvis en smothie sen!
1
Ett tips,,,,
Glöm INTE rengöra ugnen om det runnit utanför sist ha ha ha
det gjorde jag idag,,,ojojoj vad det rök,,i den nystädade lyan !!
Det fick bli värmning i micron istället men det funkade det oxå!
Såg knappt min diskande Hane i köket & ja det luktar inte citron
längre =(((
Ska försöka komma ihåg att städa ugn & fläkten i morron då!
1
I morron bär det av till Eksjö igen för ett återbesök hos min Dr
Vi ska få svar på sista operationen då hon tog bort resten av
bröstet, hoppas nu verkligen att hon fått bort allt för jag vet
inte riktigt om jag orkar höra nåt annat nu,,känner mej mättad
på dåliga nyheter,,nu vill jag ha bra,,bara bra!
Ska även försöka komma ihåg att fråga om svar på dom 10 rör
blod dom tog för att kolla om mitt blod inte koagulerar som det
ska, fast det kankse hon redan har planerat in.
Jag är nervös en aning ett litet extra pirr varje gång jag ska in dit.
1
Fast jag önskar att det var till Jönköping vi skulle styra kosan, ja
inte för att det skulle vara mindre pirrigt men då var jag mer på
väg om ni förstår?
Samtidigt som jag är rädd så har jag en lättnadskänsla.
Min remiss är ju där inne & dom har kollat den men jag har inte
fått nån tid ännu,,då måste ju det betyda att det är inte så akut?
Det har ju varit massa med frånjobbande arbetsdagar så det är
därför det dröjer.
Min vän har iallafall kommit intill nu snart snart & det känns
jättebra så hon kommer igång.
1
Att jag kommer att tappa håret är väldigt jobbigt för mej.
Jag älskar mitt hår & har svårt att se mej själv utan hår faktiskt
även om jag kan skämta om det så hugger det varje gång tanken
flyger genom mitt huvud men även om jag inte vill så vill jag .
Ja det kankse låter konstigt men min vän berättade att
Onkologen sagt att ca 1 % inte tappar håret & det verkade inte
som en merit för då kan det vara ett tecken på att cellgifterna
inte tagit som dom skulle så,,,,
Jag har inget val här heller,,,jag SKA tappa håret!
Jag kan stolt bära att ha ett bröst men jag tvivlar på att jag
stolt kommer att bära att inte ha kvar mitt hår!
fåfäng kankse men så är det tyvärr =(
1
Det finns nog ingen skala för hur mycket jag HATAR MR C!!!
Tillomed ormar är underbara & då vet ni vilken skalan är på!
1
Ja ja vi får se vad hon säger i morron, ska shoppa en mössa jag
tittat på innan om den finns kvar....ja istället för klistermärke=)
Kanske kan locka Hanen med på en fika oxå!
1
Nu är det dusch & smothie...
1
Hejdåposs!

4 kommentarer:

  1. Jag känner så väl igen din ångest angående att tappa håret! För mig kändes det beskedet nästan värre än att få veta att jag hade cancer. Det är sant, så illa var det! Mitt hår har alltid varit en så stor och viktig del av mig. Så att tvingas tappa det var VIDRIGT!!!
    MEN - och detta är ett viktigt MEN - efter första behandlingen började håret dö. Det tog ett tag innan det började lossna, innan dess dog det, blev torrt, risigt, tovigt och såg för jävligt ut. Dessutom blev jag fruktansvärt öm i hårbotten vilket var skitjobbigt. När de första tussarna lossnade bestämde jag mig snabbt för att raka av det. Jag bestämde en tidpunkt, tog ett par stadiga och lät familjen vara med.
    Jag trodde jag skulle grina som ett barn men det gick bra! Förmodligen hade jag då hunnit försonas med tanken. Det var skönt att slippa se tussarna, det döda håret och skönt att slippa vara öm. Nu var det dags för något nytt!
    Du kommer att sörja och bearbeta detta nu, fram till det är dags. Jag förstår dig så väl men jag tror faktiskt att det kommer att vara mindre hemskt än du tror i dag...

    Jättekram till dig!

    SvaraRadera
  2. Tänker på dej.. minns gör jag oxså fast det är 9 år i dagarna..när första av 3 op gjordes
    Minns när jag gick ner i pannrummet en kväll 22.30 och hämta sladdvindan för att få el in till badrummet och hår trimmern..
    köpte svart dyr keps..
    det var sommar..
    Styrke och kämpar kram.. Kerstin

    SvaraRadera
  3. blärk. skulle ju ringt dej ikväll gumman! kommer tänka på dej imorrn, är med nervös men spänd och lite förhoppningsfull...nu har det ju varit så mkt dåliga nyheter att kanske är det på tiden med nåt som är lite positivt?!!
    hoppas jag!

    du är världens snyggaste anka oavsett hår, det vet du ju. men det gör ju inte vetskapen om att du ev kommer tappa det lättare.

    jag tror att det blir ett steg i taget...när tiden är där..kanske du ser det på ett annat vis? annars får jag väl raka av mej mitt hår med i sympati...vi kan skaffa en varsin fin rastafläts-peruk från tradera o tralla runt i på stan:)
    i morgon ska vi på möte ang adhd-sonen...blurk. kl elva. hör av dej när du vill kan och orkar. tänker på dej saknar dej och behöver lite anka-kramar:)

    PÖSS o kram!!!

    SvaraRadera
  4. Fåfäng?? Nä det tycker inte jag.. Vi kvinnor skall ju ha hår och ofta så tycker vi om att vara fina i håret och det är en viktig del utåt, så jag förstår dig..
    En liten tröst är ju att det kommer tillbaka igen, men det tar ju tid..

    Styrkekramar till dig..
    Mia

    SvaraRadera