torsdag 3 december 2009

Papas dag,,

1
De var en mysig dag igår, liv & rörelse i Ankboet.
1

Först hade vi en bloggfika blandat med tvätteri..
Blomman fick även kolla igenom mina Afrika kort,,
Ja attans vilka minnen jag fick tillbaka!
Det är 12 år sen jag kom hem därifrån men vissa saker känns som
igår,,rastaflätor & badbiljetter,,ha ha ja de var en upplevelse!
1

Sen kom Hanen hem & bar upp "vintertvn" till sovrummet.
Nu blir det film & tv kanaler som funkar & PS2 i sovrummet, gosa
ner sej & kolla på dom programmen som vanligtvis inte orkas med
på kvällen, för Hanen mestadels iallafall.
Möblerat om med lite backar & trevnat te att här!
1

Sen kom Tina & lille Viggo,,ja han e för go den lille!
Han var lite lessen men det var inte så konstigt, när dom kom hem
så hade han feber den lille, hoppas han piggnar till sej snabbt!
Var jättemysigt & sitta & tjata, dricka kaffe & morotskakan räckte
hela kvällen lång!
1

Iom att jag inte gillar kranvatten & SKA dricka massa med vatten nu
så anammade "mina Bitchar" detta.
Till vår kära "Anka"
Vi följer med...
massor av kramar från oss
i IQ Bitches Mc
1
Ja ni ÄR underbara & jag delar gärna denna resa med er!
Tack så jättemycket,,blir så glad & rörd..nu kan jag göra mitt egna
bubbelvatten=)
Kömmer ni hit ska ni få smaka =)))
1
I dag fick Theo vara hemma från dagis, han var så trött så trött i går
röd under ögonen så det fick bli en slappardag blandat med lek..
Simon & Theo Alias Knoll & Tott leker för glatta livet.
I em kommer Svärmor förbi en sväng på fika.
1
I dag är det pappas födelsedag eller skulle ha varit..han har xtra
tankar idag.
Lär mej inte att han är borta,saknaden är så stor,,
1
Grattis pappa på din dag,,

saknar & älskar dej!

1
Jag känner att jag är ganska lugn i mina tankar ang cancern, dom
flesta klarar detta & jag har bestämt att jag SKA vara en av dom!
Men visst känns det tugnt att inte veta vilken sjuhelvetes resa vi
ska göra, att inte veta hur jag kommer att må.
Jag mår kasst av att inte kunna vara där för Theo alltid Om jag är
trött.
Han har inte valt detta men det är han som antagligen kommer att
bli mest drabbad,,
Ja tänk OM jag inte fixar detta då?
Vad händer honom då?
Vilka spår sätter det?
Men nu är det INTE så,,jag kommer att finnas för honom,
no matter what!
1
Jag har läst om några, hört om några & efterdyningarna är så olika.
En del får cellgift direkt en del får strålning direkt.
En del mår illa,trötta & tappar håret, någon tappar inte håret.
Jag kan ju inte ana vad som kommer hända mej för det verkar vara
individuellt.
Men en sak vet jag,,,,dom får göra precis vad dom vill med mej bara
jag kommer levande ut ur detta!
För jag är inte färdig här, jag har massor kvar att göra!
Jag SKA hoppa bungyjump på nåt häftigt ställe & det ska jag göra
när jag är klar!
Det är min önskan!
1
Men visst snurrar det ordentligt i knoppen, det kan jag lova er!
Massa konstiga tankar kommer & går!
Men ni är många som åker med på resan, hmmm funderar på att
kankse leasa ett tåg om ni alla ska få plats=))
1
I helgen ska vi rensa förrådet är betsämt så då ryker barnkläderna
dom vill jag inte titta på & hålla i sen när det är så att vi inte kommer
att kunna skaffa ett gemensamt biologiskt barn..
Jag kommer ge bort till er i min närhet & resten får Erikshjälpen!
Detta med barn är svårt att smälta just nu,,eller rättare sagt att vi
inte fick valet!
1
Ja usch,,,men snart är det jul & den ska jag njuta av.1
Jag ska vara i mina käras närhet, njuta, äta gott, dricka gott &
kramas i massor...
1
Dax att koke kaffe!
1
Hejdåposs!







6 kommentarer:

  1. Jag kliver på tåget, du kör väl om Värmland :O)
    Ha det gott!

    SvaraRadera
  2. Hallå!! Jag vill åka med tåget, och jag har i år väntat på att komma omkring med mitt bungy jump, men nu väntar jag lite till så kan vi göra det samtidigt, (även om vi inte skulle vara på samma plats) det skulle vara en kul grej.
    Kram Åsa Nässjö

    SvaraRadera
  3. ja måste med ta en dag med tid att kolla på alla afrika kort åh så jag skulle vilja åka dit!! häftigt!

    tack för idag, och som sagt hoppas verkligen du säger ifrån om det blir jobbigt, som jag sa innan:-)

    mitt huvud är sprängfullt med just såna tankar, att om ifall att...men samtidigt så finns det inte på kartan att du INTE skulle klara detta, det är liksom inget alternativ.
    för JAG kommer inte tillåter inte nåt sånt, JAG kommer inte att låta dej vandra vidare till några sälla jaktmarker, så lätt slipper du inte unnan.-)

    vad talar för att du ska klara detta? din envishet, din positivism, din far på andra sidan (grattis te dej förresten, anke-far) vi alla på denna sidan, läkarvetenskapen, och goda tankar.

    vad talar mot ett tillfrisknande? att Egon får en chans att släppas lös i kroppen på dej, och det har han ju inte fått i o med operation och tidig upptäckt..

    nu har jag ju läst så passens om bc, att jag vet att måånga med spridd bc i kroppen ändå lever ett bra liv, i flera år, och på flera år hinner dom hitta mer mediciner...så räkna med att det lär bli ett låååångt liv för anka:-)

    resan blir det tuffa. men å andra sidan, tänk dej att det varit JAG som drabbats av detta....jaq skulle med all säkerhet falla ihop i en hög, med min låga smärttröskel, och mitt stirr...hade inte haft skuggan av en chans. du är så klar i knoppen, kan ta det hela på ett så bra sätt...det ENDA du är totalt värdelös på, är att be om hjälp.
    så vi som är omkring dej får väl försöka "gissa" oss till alt fråga din hane framöver, vad som du vill ha våra förmågor till:-)

    vi får rätsida på det här. okej vi skulle på tåget till stockholm, men hamnade på tåget till gällivare istället. en ny resrutt nya planer men det är så livet är oberäkneligt....
    huvudsaken är att du lever . nu.
    du har klarat "första" anhalten, du har genomgått upptäckten av knölen, väntan, undran, chocken, operationen dränaget....besked om spridning till lymfkörtel...och du sitter i ditt kök med dina fiina gardiner o dricker kaffe o käkar morotskaka med dina vänner likt förbannat:-) precis som du ska göra nästa år och nästa år och nästa år...och året efter det etc etc.....

    vad gäller din son, så ska du inte oroa dej det alldra minsta. den lille killen ska vi minsann se till att han får det så normalt som möjligt under resan... och att han känner sig så omtyckt en liten kille bara kan känna sig! det är huvudsaken, och att han aldrig ska behöva oroa sig, oro är det som skapar mest sår i själen. vara tydligt och visa att man är i "kontroll" över situationen (precis så som du gjort fram tills nu) kommer leda honom igenom den här tiden, och så finns vi runt omkring o hjälper till så gott vi kan..

    storaste kramen till er i ert näste.-)

    SvaraRadera
  4. Igår när jag satt på kontoret kom de in en dam. En av dem boende här iområdet. Hon berättade att hennes sambo hade gått bort i lungcancer i augusti. Han hade haft det en längre tid, men i slutet orkade han inte. Då berättade jag att jag har en god vän som har fått bröst cancer ( jag nämde inga namn). Då¨berättade damen att hon kände någon annan som oxå hade haft bröstcancer. Hon måde inte alls dåligt efter sina behandlingar av stråling och hon tappade inte håret. Vi kan ju alltid hoppas att det händer så med dig oxå. Att din resa inte bli för jävla jobbig. Men du vet att jag följer med dig på din tur. Jag håller din hand om du vill osv. Kram

    SvaraRadera
  5. Iiiii du är ju inte klok Ankan!!!
    När du tagit dig igenom detta skulle du VAD???
    Hoppa Bungyjump????
    Hade jag hetat Egon hade jag dragit för gott och aldrig kommit tillbaka... ;-)

    Kram på dig!

    SvaraRadera
  6. Du den där morotskakan får du INTE glömma när vi ses nästa gång.
    Kram på er. Johny

    SvaraRadera