tisdag 8 december 2009

Porrig blogg & djupa dalar...

1
Är min blogg porrig???
Ha ha en vän till mej skulle gå in på denna sida idag men fick upp
detta *L* så tyvärr, nu är det slut med Ankporr =)))))
1
1
Nu sitter jag här & borde vara trött men det känns far far away,,,
1
Steg faktiskt upp 7,45 idag tänkte försöka få mej trötter!
Det har verkligen varit nåt hela dagen idag, ja inga enorma fyspass
men ändå!
1
Började med att hoppa in på Skatteverket för att ansöka om nytt
efternamn,,har funderat på det i några år nu så det är dax!!
Jag ska anta min mors namn som ogift så snart (hoppas jag) blir det
Annica Thorn istället.
Vet inte riktigt hur lång tid det kan ta, nån som vet?
1
Sen for jag vidare till Anna för bloggfika så klart även våran Blomma.
I dag blev det en ganska djup bloggfika pga "Egon" & mina
magkänslor & alla andra känslor som snurrar..
1
Fick låna en kanonbra/fin kista av Anna, den ska fint stå i tvrummet
& fylla en bra funktion, nämnligen,,Theos leksaker som han har på
golvet i tvrummet ska få bo där i!
1
Sen for jag till Åhlens för det var ju REA där så jag hittade lite gott
& blandat,,bra & ha=)
Dom stänger ju sista December här i staden,,
Jo, lite onödiga saker oxå men bara några =//
Hoppade in hos hyresvärden & skrev på så att vi har en egen
parkeringsplats med motor & kupevärmare,,,nicigt!
Värme är bra =)
Även banken hann jag med så jag kunde se om mitt hus "in case off"
blev glatt överraskad så nu kan Theo bli åtminstone ekonomiskt
underlättad OM något händer mej..det känns bra!
1
For hem & pussa på Hanen sen bar det av till Han & Honklippning
även mina ögonbryn fick sej en sväng om,,
Var debut men det kändes ju inte så värst mycket tycker jag!
Lite kaffe & tjat,,ja mysigt som vanligt!
1
Första julkortat kom idag, vilket gjorde mej påmind om att jag
måste ta tag i våra,,,
1
Vi har även fixat så att Theo får sova hos sin pappa natten då jag
har opererats. Han behöver inte se mej på sjukhus , han lär få se
ändå den lille pajsaren .
Vi får tala om att det är baciller på sjukhuset så ingen kan besöka,
han behöver inte veta att det är för att skydda honom.
1
Jag känner att jag måste ha Hanen hos mej när jag vaknar denna
gång & framför allt måste han vara med när Läkaren berättar om
operationen för jag har så STORA onda aningar & det kommer jag
inte kunna hantera,,
Antagligen kommer jag att bryta ihop hur eller hur efter detta.
Jag känner att jag börjar vackla, det rinner över lite i taget & jag
kan inte kontrollera det.
Det börjar smått gå upp för mej vad det är jag bär omkring på.
Vad som kan hända.
Känner en känsla av att jag måste fixa vissa saker, ändra på vissa
datum.
Göra sånt som är viktigt,,,ja fånga dagen men hur ska jag hinna?
Torsdag 8:edag är det operation igen jue!
Känns som om jag vill dra i mej allt som är runtomkring mej &
tanken på att kanske inte få se Theo att växa upp, inte vara med när
han tar sina stora steg i världen,,får mej att lipa & rysa,,,
1
Någon stans inom mej så vet jag att jag inte kommer att dö på
grund av detta men jag har inte hittat styrkan att tro på mej själv !
Just nu har jag inget jävlaanamma utan känner mej mest liten &
rädd.
Försöker kravla mej ur skalet men väggarna tar emot.
Visst jag säger hurtigt
-Klart detta blir bra, klart jag fixar detta.
Men egentligen är det bara ord,,,jag är LIVRÄDD!
1
Lyssna på ordet CANCER,,,ja vad förknippar ni det med?
Ja ni som inte varit inom det?
Själv så betyder det död för mej just nu,,,jag såg min pappa & så vill
jag inte må,,,,
Ni kan vara lugna,,jag SKA hitta mitt jävlaanamma för envis är jag
& snart så ska "Egon" få pekfingret men jag hittar den inte nu nu.
Antagligen så måste jag dala för att kunna stiga.
Men jag undrar hela tiden VARFÖR!
Ja varför ska min styrka hela tiden behöva bevisas?
1
Jag tycker jag har haft det tufft nog de senaste åren.
Separation som var tuff nov -06
Flytt från hus till lägenhet.
Pappa fick cancer & avled Juni -07
Var tvungen att säga upp mitt underbara jobb som pesonlig
assistent.
Mamma fick bröstcancer-07
mamma var tvungen att sälja mitt barndomshem som jag
ÄLSKADE.
Massa tjafs med ex.
Min syster bröt med mej nån gång på hösten där.
Blev uppsagd från jobbet.
Fick panikångerst & social fobi..
Hittade " Egon",,,ja & där är jag nu!
1
Det positiva är att jag träffade min underbara Hane & att jag har
Theo som alltid ger mej energi & kärlek.
Mamma flyttade hit så vi har nära & bra kontakt.
Min syster & jag har börjat prata igen.
Jag har MASSOR av underbara människor runt mej.
1
Så min fråga är fortfarande...
VARFÖR måste min styrka bevisas om & om igen?
Jag blir så less på allt.
Kunde jag inte bara få njuta av vårat liv?
Fullfölja våra planer?
1
Svaret finns inte det vet jag oxå...men det känns piss!
1
JÄVLA EGON!
1
Hejdåposs!

4 kommentarer:

  1. Önskar jag hade nåt att skriva till tröst... Men jag kan hjälpa dig "bära" Egon.....
    Det kommer att gå fint.
    Stark du!

    SvaraRadera
  2. Ja fy sån snuskblogg detta é! ;) Jag tycker att nästa vecka när vi blogg fika tycker jag att vi titta på the secret. Där har du en film som man bli posertivt äcklig av. Min k känner på sig något så stämmer det oftast. Hittills har han inte haft fel. Vi satt igår o pratade om det som hände på bloggfikat. Och han är bergsäker på att du överlever detta. Han sa att det kommer vara lite tufft nu fram till nyår , men näst år vänder det. Skicka massa glada tankar till dig o massor med VARMAKRAMAR från blomman o hennes växthus

    SvaraRadera
  3. correction: kistan fick ´du, knasboll! slit den med hälsan.-)

    lessen i ögat blir jag över att inga porrbiler längre kommer finnas på bloggen...kanske tom blir så attjag skiter i att läsa i fortsättningen:) neeee....

    jävlar-anamma-anka bor ju där inne så klart nånstans men hon VILAR just nu. hon väntar in sin tid..när det behövs kryper hon fram och PANG så liggar han där egon o är utslagen...

    ha förströstan, det är BRA att du känner dej liten och rädd och maktlös. just nu. Det får Egon att troo det är lugnt...att det blir en lätt match invaggad i en slags falsk verklighet...

    men FYFAN när ho kliver fram arg-ankan och bestämmer sig för att klå den där egon...

    då är det synd om honom t.o.m

    så böla, oroa dej grubbla...bra känslor som vaggar fint in honom att tro att han är solklar vinnare...

    sen när "upploppsklockan" ringer och det är dags. då kastar du av dej manteln och visar vilken rustning som finns där under!!

    han vet inte vad som väntar honom....då önskar han nog att han hade gjort sig till en ofarlig knuta istället... idioten.

    häng in there, jag JAG av alla månniskor, blir mer o mer övertygad om att det kommer fixa sig, och att du har sån kapacitet du inte ens vet om än...

    en vän till mej berättade om en familj där deras lilla barn fått en allvarlig form av cancer..

    mamman där sa folk frågade "hur ORKAR man" och svarade att när man tror all ork är borta, när man tror att man nått botten....har man en enorm kapacitet kvar som ligger gömd på botten o lurar!

    så är det. och sen tänker jag, där var det deras barn som drabbades....tänk om det varit theo istället för dej?
    då tar du ju bröstcancer tio gånger om?
    och poängen med allt, kanske är att du ska vara med i linköpingsstudien, kartlägga gener och procentuell risk att släktingar får det,
    och på så sätt kanske kan hindra Theo från att få det i framtiden!?

    man vet ju inte.livets vägar äro svåra att se runt kröken på,
    men det finns säkert en mening med det, även om den är dold för tillfället...

    stora kramen o nää jag har inte snokat fram den andra kistan än:-)
    pösso kram o pöss

    SvaraRadera
  4. Ja du ankan... va f-n ska man skriva, vi som står utanför och följer din resa kan inte sätta sig in i detta överhuvudtaget,hur du mår och känner.. vi kan bara känna skit skit skit, finns inga ord på något... men jag håller med Blomman.. det kommer bli en tuff, tuffare och ännu tuffare resa detta... men det kommer sluta bra, det SKA det.

    Det är bra detta att du skriver hur du känner, då kan man förstår lite hur det är.. det negativa med bloggen är att man blir så dålig på att höra av sig personligen till dig.. ska försöka bättra mig...

    Men hur eller hur så kommer det sluta bra och du kommer må bra även om det kommer bli ett tufft 2010... men du har många med dig på din resa, lär dig bara be om hjälp, vi är många som vill hjälpa dig om vi bara kan, vi kan inte trolla bort Egon men vi finns här.

    Älskar dig Ankan, du är fin.

    Många Kramar

    Annika på Berget

    SvaraRadera