onsdag 10 juni 2009

KBT

*
Det bidde en mus här iallafall...
*
Han hade visst varit ensam på morron om att vara mus, hoppas väl
bara att det blev fler möss framåt dagen =)
Han fixar det,,han var ju ensam kille att vara lucia i julas =)
Min lilla älskling,,snart så är du här =)
*
Jaha hur gick det idag då,,,jo det känns ju så fånigt att sitta där..jag
är ju inte sjuk,,bara panikångerst jue!
Självklart när jag sitter där så kommer dom,,tårarna,,FJANT!
Jag berättade & han lyssnade & lyssnade & lyssnade...
vi är helt överens om att jag måste lära mej att behärska
situationen.
Just nu vet jag precis hur jag skulle ha gjort i Fredags men visst
tjoflöjt de hjälper ju nu,,,eller inte!
Jag vill inte ha några tabletter & det höll han med om,,
jag måste få ur mej detta inte dämpa det!
Fick insommningstabletter för sova det är ju ganska så överskattat
just nu!
Läker inte om inte kroppen får energi,,ladda batterierna.
Jag ska gå på något som heter Kognitivt beteendeterapi
Lära mej bemöta det & fatta att det är jag som är bra.
*
Jag vet ju egentligen vad som orsakar allt!
Sedan 2007 har jag genomgått :
Separation,flytt, pappa dog i Cancer,mamma fick bröstcancer &
operation, ett ex som inte går att prata med,
en syster som brutit all kontakt( & jag vet ej varför).
Allt kommer till ytan nu & det kan inte gömmas utan ska bearbetas.
Hoppas nu bara att detta hjälper men det tror jag, det känns som
min grej, prata med någon & bolla mina tankar,bara jag kommer in
snart!
Dr trodde jag låg i gruppen för det,,en liten grabb, inte gammal
(tackar), har hänt mycket på kort tid,,,
HÅLL TUMMARNA =)
Sen tog dom även allergitest på hund & damm men det tar 1 vecka
att få svar.
*
Nu ska jag koka Spagetti ,,var tvungen att handla det idag.
Sen ska Tove vara här en kortis,,Camilla ska besiktiga,,
hua i detta väder!
*
Hejdåposs!

6 kommentarer:

  1. KBT= min räddare i nöden. min KBT-terapeut tyckte jag skulle utbilda mej till just detta, esom jag svarade så bra på kognitiv-beteende-terapi samt utvecklade den så den passar i min värld.
    tyvärr flyttade denna underbara människa (fråga farbror conny, han hade lite crush på henne och gick där med)
    till skåne, och nu vet jag inte vem som håller i trådarna.
    alla mina problem hade väl löst sig om hon varit kvar, så stor tilltro hade jag till det sättet att arbeta.
    jag VET så väl hur jag ska göra, men på nåt vis går man tillbaka in i gamla hjulspår o tankebanor alldeles för lätt....
    det som utlöste för mig var att dom anklagade mig för att slagit ludd, på skolan. hm. där rök allt självförtroende, särskilt som jag inte helst ens slår en fluga...hemsk upplevelse som tog ett bra tag att ta sig ur, och då var det bara en "tillsägelse" från skolan, det gick aldrig vidare till soc eller så, herre min je vad hade jaggjort då? hoppat i sjön. det är en HEMSK sak att bli anklagad för, särskilt när käre barnet helt enkelt bara hittat på det!
    tillbaka till dej,
    det är inga småsaker som du gått igenom, och då mååste du få hjälp att bearbeta allt! nu har du ju tagit tag i det hela, och då blir allt så mycket lättare sen, det kommer bli jobbigt, men sen vänder det!
    kram på dej!!!

    SvaraRadera
  2. Ja jag hoppas att detta blir bäst..Jag har oxå gått hos denna underbar tjej oxå som jag inte minns namnet på men så helt underbar var hon men som sagt flyttade hon.Fler såna som hon,,
    Svenung eller nåt sånt ska tjejen heta som håller i detta nu.
    Vad hemskt att bli anklagad för något sånt från skolan,,hua tur att det löste sej men värsta mardrömmen...

    SvaraRadera
  3. Bra, håller alla tummarna att du ska komma intill där fort. Insomningstabletterna är mina små älsklingar när det är tufft på jobbet. Ha det bäst vännen! Kram tina

    SvaraRadera
  4. therese ingvarsson tror jag hon hette....

    SvaraRadera
  5. Anna: Japp så var det..rätt person på rätt plats =)
    Tina: Jag ser fram mot natten nu..ZZZZZZZZZ

    SvaraRadera
  6. Men stackare!

    Vissa människor ska verkligen prövas! Du är endå en kämpe mellan raderna. Min vännina har också panikångest men hon går konstant på tabletter för att överleva. Du är en riktig fighter som vågar mota och verkligen se problemen och hindren längs din kantiga väg.

    Jag blir tårögd när jag läser ditt inlägg. Jag skulle bara vilja ta om dina axlar och ruska om dig och sig kom igen bruden!

    Jag hejar stenhårt på dig, verkligen!

    Heja Ankan! Heja Ankan! Heja Ankan!

    SvaraRadera